Aktuella forskningsprojekt

Evidence based methodology for employee opinion surveys (EOS)
 

There is a large number of approaches to how to conduct an EOS. The costs are considerable and examplaes can easily be found where the results are small or absent. There are probably several reasons. Work in the area is focused on satisfaction, but that is an insufficient factor if job performance is the ultimate criterion. This project will introduce willingness to work which is a much better measure of work motivation. Risks and threats are rarely treated in EOS, perhaps because management wants to avoid such issues, yet they are very important for opinions and motivations. Reliance on single questions is very risky because linguistic details are very important. Attitude scales, on the other hand, are hard to interpret in an absolute manner - but this is still being done. A further problem is connected with the interpretation of correlational data, be they based on variations among individuals or units. Finally, lack of a clear connection with goal setting is a probable cause that few or no improvements occur, in spite of the best of intentions. The project aims to elucidate these matters on the basis of selected examples in Swedish industry and communities. Extensive data from a biotechnology industry have been collected and are being analyzed for generating hypotheses regarding the important factors in willingness to work and job satisfaction.

 

Ungdomars syn på demokrati- och teknikfrågor

Detta projekt är en fortsättning på den tidigare SKB-forskningen om allmänhetens attityder och riskuppfattningar avseende använt kärnbränsle. Intresset kommer nu att fokuseras på ungdomsgruppen och på framtidsperspektiv. Även könsskillnaderna kommer att analyseras. Metodiken kommer att att baseras på postenkäter men data från fokusgrupper kommer också att insamlas. För att ladda ner projektplanen, klicka här.


Finansiell psykologi

Hur väl kan man förstå aktörerna på den finansiella marknaden utifrån ekonomisk teori? Inte speciellt bra. Människor beter sig inte "rationellt", vilket har visats i många studier av ekonomiska psykologer. Man överdriver sin förmåga att predicera framtiden för t ex olika företags aktier, och felet blir större ju mera man betraktas som expert. Se Talebs bok "Fooled by randomness". Ett ofta omtalat alternativ till ekonomisk teori är kognitiv psykologi, speciellt i Kahnemans och Tverskys tappning.(Kahneman fick ju Nobelpris i ekonomi häromåret). Men även detta alternativ är ofullständigt. Emotioner, önsketänkande och personlighet spelar in. Ett aktuellt arbete tar upp beslutsfattande i dessa perspektiv, ett annat redogör för en studie av studenter i finansiell ekonomi och jämför dem med andra ungdomar - stora skillnader av förväntat slag kunde konstateras.

Referenser

Sjöberg, L. (in press). The distortion of beliefs in the face of uncertainty. International Journal of Management and Decision Making.

Sjöberg, L., & Engelberg, E. (in press). Attitudes to economic risk taking, sensation seeking and values of economists specializing in finance (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration). Stockholm: Stockholm School of Economics.


Taleb, N. N. (2005). Fooled by randomness. The hidden role of chance in life and in the markets. (2nd ed.). New York: Random House.


Test och personlighet

 

Jag genomförde personlighetstestning vid HHS 1999-2001, och därefter som konsult i olika rekryteringsuppdrag. Emotionell intelligens var i fokus för den verksamheten, men uppläggningen var bredare än så. De senaste resultaten gäller för det första korrigering för socialt önskvärda svar - något som är helt nödvändigt vid användning av självrapporttest (som ju är den vanligaste formen av personlighetstest). Detta gjordes med framgång med hjälp av den traditionella skalan av Crown-Marlowe, som emellertid kan genomskådas av begåvade personer. Jag har därför nu utvecklat en lika kraftfull "ogenomskinlig" skala. För det andra har jag utvecklat ett testbatteri för mätning av jagstyrka - mycket hög prognostisk validitet har erhållits (0.69) i en grupp av chefer på mellannivå. Detta ligger långt utöver vad vanliga personlighetstest brukar uppnå. Forskning och utvecklingsarbete fortsätter, men redan nu finns fullt användbara metoder.

 

Referenser

 

Sjöberg, L. (2004). Personlighetstest i arbetslivet: historik och aktuell forskning. (Personality tests in industry: History and current research). In G. Sevón & L. Sjöberg (Eds.), Emotioner och värderingar i näringslivet (pp. 171-229). Stockholm: Ekonomiska Forskningsinstitutet - EFI.

Sjöberg, L. (2005). Ledarskap och personlighet: Testning av jagstyrka. (Leadership and personality: Testing ego-strength) (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2005:7). Stockholm: Stockholm School of Economics.

Sjöberg, L. (2005). Självskattningstest: Den som ljuger fräckast vinner? (Self report tests: will the lier win?). Personal och Ledarskap(6), 22-25.


Sjöberg, L. (2005). Vad döljer sig under skalen? (What is hiding beneath the surface?). Personal och Ledarskap(9), 28-31.


Sjöberg, L., & Engelberg, E. (2005). Measuring and validating emotional intelligence as performance or self-report. In K. B. S. Kumar (Ed.), Emotional intelligence. Research insights (pp. 97-125). Hyderabad, India: ICFAI University Press.

Uppdaterad: 2008-12-27